Köp aldrig fina bilar

Tesen

En dyr bil är inte dyr för att den kostar mycket att köpa. Den är dyr för att den tappar mycket. Priset du betalar är bara utlägget; kostnaden är skillnaden mellan vad du betalade och vad du får tillbaka, utslagen på de år du äger bilen. Den skillnaden växer ungefär proportionellt med bilens pris, vilket gör att steget från en enkel bil till en fin bil kostar betydligt mer per månad än prisskillnaden antyder — och det steget betalas i regel med pengar som annars hade kunnat arbeta.

Bilens fyra kostnader — och den som alla glömmer

En bil kostar pengar på fyra sätt, och bara tre av dem dyker upp i din internetbank:

• Drivmedel eller laddning. Syns varje vecka. Det är den kostnad folk faktiskt vet ungefär vad den ligger på.
• Drift: försäkring, fordonsskatt, service, däck, besiktning, parkering. Syns några gånger per år, ofta som obehagliga överraskningar.
• Ränta om bilen är lånefinansierad — eller alternativkostnaden om du betalat kontant, eftersom pengarna då står i en bil i stället för någon annanstans.
• Värdeminskning. Syns aldrig. Den enda posten som inte har någon betalningsdag, och därför den enda posten som systematiskt utelämnas när folk beräknar vad bilen kostar.

För en relativt ny bil är den fjärde posten regelmässigt den största. Det är därför vi hävdar att frågan "har jag råd med månadskostnaden?" är fel fråga. Rätt fråga är "vad kostar det mig att äga den här bilen i fem år, och vad hade samma pengar gjort någon annanstans?"

Hämta din egen värdeminskningskurva — gissa inte

Vi publicerar ingen tabell över hur mycket olika bilar tappar, eftersom en sådan siffra beror på modell, årsmodell, drivlina, körsträcka och marknadsläge, och eftersom vi inte tänker hitta på tal. Du kan däremot ta fram din egen kurva på tio minuter, och den blir bättre än vilken generell tabell som helst:

1. Sök upp den modell du funderar på, ny, och notera priset.
2. Sök samma modell på en begagnatmarknadsplats, tre år gammal, med normal körsträcka. Notera prisnivån.
3. Gör om med sex år gammal, och gärna nio.

Nu har du fyra punkter, och det är din värdeminskningskurva för just den bilen. Den säger inte bara vad du förlorar — den visar också var på kurvan det brantaste stycket ligger, vilket är det du betalar för om du köper ny.

Räkneexempel: samma behov, två bilar

Skillnaden mellan de två bilarna är alltså 3 750 kr i månaden i det här exemplet — och notera att två tredjedelar av den skillnaden är värdeminskning och ränta, det vill säga precis de poster som ingen tittar på när bilen väljs i hallen.

Vad skillnaden blir om den får ligga

Nästa steg är att fråga vad de 3 750 kronorna gör om de i stället investeras. Med ett antaget snitt på 6 procent per år och månadsvis insättning under 20 år blir 3 750 kr i månaden cirka 1 700 000 kr, varav 900 000 kr är det du själv satt in. Resten är avkastning på pengar som annars hade stått parkerad på en uppfart.

Varför en fin bil är dyrare än den ser ut

Tre mekanismer förstärker varandra. Den första är att värdeminskningen är ungefär proportionell mot priset: en dubbelt så dyr bil tappar i regel ungefär dubbelt så många kronor. Den andra är att drift och försäkring stiger med bilens värde och prestanda. Den tredje är att en dyrare bil oftare byts oftare, vilket innebär att ägaren stannar kvar på kurvans brantaste del i stället för att glida ut på den flacka delen där en bil kostar förvånansvärt lite per år.

När det här inte gäller

Tesen är en tumregel om kapital, inte en moralregel om bilar. Det finns flera situationer där den är fel eller åtminstone inte självklar:

• Bilen är ett arbetsredskap. Kör du långt varje dag, transporterar material eller är beroende av att bilen aldrig står stilla, kan en nyare och dyrare bil vara billigare totalt — driftsäkerhet har ett värde som inte syns i värdeminskningen.
• Förmånsbil ändrar hela kalkylen. Beskattas bilen som löneförmån gäller andra tal än de här, och de reglerna finns hos Skatteverket. Räkna på förmånsvärdet, inte på inköpspriset.
• Väldigt billiga bilar kan bli dyra. Kurvan planar ut, men reparationsrisken stiger. En bil för 30 000 kr som behöver en växellåda är en sämre affär än en bil för 120 000 kr som inte gör det. Poängen är inte att köpa billigast möjligt utan att undvika kurvans brantaste del.
• Drivlinan kan flytta jämförelsen. Lägre driftkostnad kan kompensera en högre inköpskostnad, särskilt vid långa körsträckor. Det är en räkneövning, inte en princip: sätt in dina egna tal i tabellen ovan.
• Du har råd och du vill. Om skillnaden på 3 750 kr i månaden inte försenar något du faktiskt bryr dig om, är det ett fullt rationellt val att betala den för något du tycker om. Konsumtion är inte ett misstag. Att konsumera utan att veta vad det kostar är det.

Det du bör ta med dig

Räkna ut vad din nuvarande bil kostar per månad inklusive värdeminskning innan du byter. De flesta som gör det första gången blir förvånade, och förvåningen är värdefullare än vilket råd som helst. Vill du jämföra ägande med leasing finns den genomgången i Leasa eller köpa bil, och vill du se vad bilposten gör med din egen budget kan du använda budgetverktyget.

Utbildning, inte rådgivning. Det här avsnittet uttrycker sajtens uppfattning och är allmän information i utbildningssyfte. Det är inte investeringsrådgivning, inte en personlig rekommendation och tar ingen hänsyn till din situation. Alla siffror i räkneexemplen är antaganden som du ska byta ut mot dina egna, inte statistik eller prognos. Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. För råd som utgår från din ekonomi, kontakta en licensierad rådgivare.