Nyckeltalen som styr din ekonomi

OMXS30 — Stockholmsbörsens temperatur

Vad det är: ett index över de trettio mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm. Indexet fångar alltså de största och mest handlade bolagen, viktade efter storlek, snarare än börsen som helhet. Ett fåtal tunga verkstads-, bank- och läkemedelsbolag väger därför mycket. Ett tal som "OMXS30 steg 0,4 procent" betyder att den korgen som helhet blev värd 0,4 procent mer under dagen.

Ett par saker är lätta att missa. OMXS30 är ett prisindex: det räknar bara kursrörelsen, utan utdelningarna. Det finns systerindex som räknar in utdelningarna också, och över långa perioder är skillnaden mellan de två stor. Jämför därför ditt eget sparande med ett index som räknar in utdelningar — annars jämför du äpplen med päron. Nasdaq publicerar båda varianterna själv.

Varför det spelar roll för dig: för de flesta hushåll är det här ett tal att följa snarare än att agera på dagligen. Samtidigt är det just det talet som bestämmer vad ett svenskt aktiesparande är värt i dag. Har du ett långsiktigt månadssparande är dagens rörelse i praktiken brus. Har du däremot pengar du ska använda inom något år är samma rörelse högst reell. Den skillnaden går vi igenom i avsnittet om sparkonto mot börs.

S&P 500 — världens tyngsta aktieindex

Vad det är: ett index över omkring 500 stora amerikanska bolag, också det viktat efter bolagsstorlek. Den amerikanska aktiemarknaden är världens största. Därför utgör de här bolagen en stor del av ett globalt indexsparande, också för en svensk sparare som fått sin USA-exponering på köpet.

Varför det spelar roll för dig: äger du ett globalt fördelat sparande äger du med största sannolikhet en betydande del av just de här bolagen. Det gör två saker med din ekonomi. Dels följer ditt sparande i hög grad amerikansk börs. Dels får du en valutaexponering på köpet: när kronan försvagas mot dollarn stiger värdet av ditt utländska kapital räknat i kronor, och tvärtom. Din avkastning i kronor är alltså börsrörelsen plus valutarörelsen, och de två kan dra åt olika håll under samma år.

Det är också värt att veta att ett storleksviktat index blir mer koncentrerat när några få bolag växer snabbt. Hur koncentrerat det är just nu är en faktauppgift du kan hämta hos indexleverantören S&P Dow Jones Indices, som publicerar indexets sammansättning löpande.

Styrräntan — priset på pengar

Vad det är: Riksbankens viktigaste verktyg. Styrräntan är den ränta bankerna får när de placerar pengar hos Riksbanken över natten. Den blir därmed golvet för vad pengar kostar i hela ekonomin. Riksbanken beslutar om den vid ett antal penningpolitiska möten per år och publicerar besluten, protokollen och sin egen räntebana på sin webbplats.

Varför det spelar roll för dig: styrräntan är det tal som till slut hamnar i din boendekostnad och på ditt sparkonto. Det slår igenom med fördröjning och i utspädd form. Rörliga bolån följer med relativt snabbt, bundna lån först när bindningstiden går ut, och sparkonton följer ofta trögare uppåt än nedåt. Att genomslaget tar tid är själva poängen med verktyget: det är så penningpolitik ska fungera.

Inflationen — det som äter kontot inifrån

Vad det är: takten som priserna stiger i. SCB mäter den med konsumentprisindex, KPI, och publicerar flera varianter. I räntesammanhang citeras oftast KPIF: samma prismätning, fast räknad med en bostadsränta som hålls stilla. Riksbankens egna räntehöjningar syns därför direkt i KPI, men räknas bort ur KPIF — annars skulle bankens eget verktyg röra just det tal Riksbanken styr mot. Riksbanken har ett uttalat inflationsmål för KPIF och beskriver det på sin webbplats.

Varför det spelar roll för dig: inflationen är den enda posten i din ekonomi som tar betalt utan faktura. Den syns som att samma kundkorg kostar mer, och som att pengar som ligger stilla köper mindre nästa år än i år. Därför är det realräntan — kontoräntan minus inflationen — som avgör om pengar på konto växer eller krymper i köpkraft. Är kontoräntan 2 procent och inflationen 3 procent tappar pengarna cirka 1 procent i köpkraft per år, trots att saldot stiger. Det är hela argumentet i avsnittet om sparkonto mot börs, och det är också varför en buffert ska vara lagom stor snarare än maximal.

Vad det blir i kronor för ditt eget belopp och det antal år du väljer räknar du ut i köpkraftsverktyget längre upp. Där syns också hur långt isär saldot och köpkraften hinner glida på tio eller tjugo år.

Bolåneräntan — hushållets största enskilda tal

Vad det är: vad banken faktiskt tar betalt för ditt bolån. Skilj på listränta (bankens skyltade pris) och snittränta (vad kunderna i genomsnitt betalar efter rabatt). Bankerna är skyldiga att publicera sina genomsnittliga bolåneräntor, och SCB sammanställer räntestatistik för hushållens lån. Skillnaden mellan lista och snitt är förhandlingsutrymmet.

Varför det spelar roll för dig: för ett hushåll med bolån är räntan nästan alltid den största enskilda posten som går att påverka. Ofta räcker ett telefonsamtal till banken. En rabatt på 0,3 procentenheter på ett lån på 2 500 000 kr är 7 500 kr per år före ränteavdrag. Det motsvarar en löneförhöjning på flera hundra kronor i månaden efter skatt, för ungefär en timmes arbete en gång om året. Sätt in dina egna siffror överst på sidan och dra räntan 0,3 procentenheter nedåt, så står skillnaden i kronor på skärmen.

Räntan avgör också hur mycket av din månadskostnad som är kostnad och hur mycket som är sparande. Amorteringen minskar din skuld och flyttar alltså kapital från konto till bostad. Räntan är betalt för att låna. Den uppdelningen är hela grunden i avsnittet om husköp som investering.

Så hänger de fem ihop

Kedjan är i grunden enkel. Stiger inflationen tenderar Riksbanken att höja styrräntan. Stiger styrräntan blir lån dyrare, vilket dämpar efterfrågan i ekonomin och till slut prisökningarna. Samtidigt blir det säkra alternativet mer lockande jämfört med aktier, vilket brukar synas i aktieindex. Faller inflationen tillbaka går kedjan åt andra hållet.

Det är en förenkling. Marknader prisar in förväntningar snarare än utfall, och ett räntebesked som redan var väntat kan mycket väl röra kurserna åt "fel" håll. Den som försöker positionera sig utifrån den här kedjan hamnar snabbt i att tajma marknaden. Varför det sällan lönar sig har vi ett eget avsnitt om: time in market.

Det här är utbildning. Den här sidan förklarar vad nyckeltalen är och hur de fungerar. Sidan ger ingen investeringsrådgivning och inga rekommendationer, och den är skriven för alla läsare snarare än för din situation. Siffervärdena i korten och tabellen är hämtade från Riksbanken och SCB och bär sitt observationsdatum. De är statistik över det som varit, och ett enskilt beslut behöver mer underlag än så. Historisk utveckling beskriver vad som redan hänt; framtida avkastning kan bli både högre och lägre. Behöver du råd som utgår från din ekonomi ska du vända dig till en licensierad rådgivare (Finansinspektionen).