Nyckeltalen som styr din ekonomi

OMXS30 — Stockholmsbörsens temperatur

Vad det är: ett index över de trettio mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm. Det är alltså inte "börsen" utan de största och mest handlade bolagen i den, viktade efter storlek. Ett fåtal tunga verkstads-, bank- och läkemedelsbolag väger därför mycket. Ett tal som "OMXS30 steg 0,4 procent" betyder att den korgen som helhet blev värd 0,4 procent mer under dagen.

Ett par saker är lätta att missa. OMXS30 är ett prisindex: det räknar inte med utdelningarna. Det finns systerindex som gör det, och över långa perioder är skillnaden mellan att räkna med och utan utdelningar stor. Ska du jämföra ditt eget sparande med "börsen" ska du jämföra med ett index som räknar in utdelningar, annars jämför du äpplen med päron. Nasdaq publicerar båda varianterna själv.

Varför det spelar roll för dig: för de flesta hushåll är det här talet inget att agera på dagligen — men det är det som bestämmer vad ett svenskt aktiesparande är värt just i dag. Har du ett långsiktigt månadssparande är dagens rörelse i praktiken brus. Har du däremot pengar du ska använda inom något år är samma rörelse högst reell, och det är precis den skillnaden vi går igenom i avsnittet om sparkonto mot börs.

S&P 500 — världens tyngsta aktieindex

Vad det är: ett index över omkring 500 stora amerikanska bolag, också det viktat efter bolagsstorlek. Eftersom den amerikanska aktiemarknaden är världens största utgör dessa bolag en stor del av ett globalt indexsparande, även för en svensk sparare som aldrig aktivt valt USA.

Varför det spelar roll för dig: äger du ett globalt fördelat sparande äger du med största sannolikhet en betydande del av just de här bolagen. Det gör två saker med din ekonomi. Dels följer ditt sparande i hög grad amerikansk börs. Dels får du en valutaexponering på köpet: när kronan försvagas mot dollarn stiger värdet av utländska innehav räknat i kronor, och tvärtom. Din avkastning i kronor är alltså börsrörelsen plus valutarörelsen, och de två kan dra åt olika håll under samma år.

Det är också värt att veta att ett storleksviktat index blir mer koncentrerat när några få bolag växer snabbt. Hur koncentrerat det är just nu är en faktauppgift du kan hämta hos indexleverantören S&P Dow Jones Indices, som publicerar indexets sammansättning löpande.

Styrräntan — priset på pengar

Vad det är: Riksbankens viktigaste verktyg. Styrräntan är den ränta bankerna får när de placerar pengar hos Riksbanken över natten, och den blir därmed golvet för vad pengar kostar i hela ekonomin. Riksbanken beslutar om den vid ett antal penningpolitiska möten per år och publicerar besluten, protokollen och sin egen räntebana på sin webbplats.

Varför det spelar roll för dig: styrräntan är det tal som till slut hamnar i din boendekostnad och på ditt sparkonto — men inte omedelbart och inte rakt av. Rörliga bolån följer med relativt snabbt, bundna lån först när bindningstiden går ut, och sparkonton följer ofta trögare uppåt än nedåt. Att genomslaget tar tid är själva poängen med verktyget: det är så penningpolitik ska fungera.

Inflationen — det som äter kontot inifrån

Vad det är: takten som priserna stiger i. SCB mäter det med konsumentprisindex och publicerar flera varianter. KPIF är den som oftast citeras i räntesammanhang: det är konsumentprisindex med fast bostadsränta, alltså ett mått där Riksbankens egna räntehöjningar inte slår igenom i siffran de själva styr mot. Riksbanken har ett uttalat inflationsmål för KPIF som de beskriver på sin webbplats.

Varför det spelar roll för dig: inflationen är den enda posten i din ekonomi som du aldrig får en faktura på. Den syns som att samma kundkorg kostar mer, och som att pengar som ligger stilla köper mindre nästa år än i år. Därför är det realräntan — kontoräntan minus inflationen — som avgör om pengar på konto växer eller krymper i köpkraft. Är kontoräntan 2 procent och inflationen 3 procent tappar pengarna cirka 1 procent i köpkraft per år, trots att saldot stiger. Det är hela argumentet i avsnittet om sparkonto mot börs, och det är också varför en buffert ska vara lagom stor snarare än maximal.

Bolåneräntan — hushållets största enskilda tal

Vad det är: vad banken faktiskt tar betalt för ditt bolån. Skilj på listränta (bankens skyltade pris) och snittränta (vad kunderna i genomsnitt betalar efter rabatt). Bankerna är skyldiga att publicera sina genomsnittliga bolåneräntor, och SCB sammanställer räntestatistik för hushållens lån. Skillnaden mellan lista och snitt är inte kosmetisk — den är förhandlingsutrymmet.

Varför det spelar roll för dig: för ett hushåll med bolån är det här nästan alltid den största enskilda posten som går att påverka med ett telefonsamtal. En rabatt på 0,3 procentenheter på ett lån på 2 500 000 kr är 7 500 kr per år före ränteavdrag. Det motsvarar en löneförhöjning på flera hundra kronor i månaden efter skatt, för ungefär en timmes arbete en gång om året.

Räntan avgör också hur mycket av din månadskostnad som är kostnad och hur mycket som är sparande. Amorteringen minskar din skuld och är alltså en förmögenhetsöverföring från konto till bostad, medan räntan är betalt för att låna. Den uppdelningen är hela grunden i avsnittet om husköp som investering.

Så hänger de fem ihop

Kedjan är i grunden enkel. Stiger inflationen tenderar Riksbanken att höja styrräntan. Stiger styrräntan blir lån dyrare, vilket dämpar efterfrågan i ekonomin och till slut prisökningarna — och samtidigt gör det säkra alternativet mer lockande jämfört med aktier, vilket brukar synas i aktieindex. Faller inflationen tillbaka går kedjan åt andra hållet.

Det är en förenkling. Marknader prisar in förväntningar snarare än utfall, och ett räntebesked som redan var väntat kan mycket väl röra kurserna åt "fel" håll. Den som försöker positionera sig utifrån den här kedjan hamnar snabbt i att tajma marknaden, och varför det sällan lönar sig har vi ett eget avsnitt om: time in market.

Utbildning, inte rådgivning. Den här sidan förklarar vad nyckeltalen är och hur de fungerar. Den är inte investeringsrådgivning, innehåller inga rekommendationer och tar ingen hänsyn till din situation. Siffervärdena i korten och tabellen är märkta exempeldata och är påhittade platshållare, inte marknadsinformation. Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. Behöver du råd som utgår från din ekonomi ska du vända dig till en licensierad rådgivare.