Time in market
Vad det kostar att kliva ur och in — räknat på en förenklad modell du styr själv.
Avsnitt 2 av 11
Skillnaden står här under. Reglagen längre ned byter den mot dina siffror.
Efter 20 år med 7,0 % mot 2,5 % per år. I dagens penningvärde 473 815 kr.
Den fyllda kurvan är börsindex, den smala linjen sparkontot. Ytan mellan dem är skillnaden, och den växer allt snabbare för varje år. Räkneexempel på dina egna antaganden; verkligt utfall kan bli ett annat.
Fler antaganden
Det här är utbildning. Beräkningen är ett räkneexempel på de antaganden du matat in: den visar vad aritmetiken ger, och verkligt utfall kan bli ett annat. Verktyget ger inga prognoser och inga rekommendationer. Historisk utveckling beskriver vad som redan hänt; framtida avkastning kan bli både högre och lägre. För råd som utgår från din situation, kontakta en licensierad rådgivare (Finansinspektionen).
Samma beräkning uppdelad post för post, med och utan inflationen inräknad. Allt räknas i din webbläsare och stannar där.
Så växer skillnaden
Två saker händer samtidigt i tabellen. Båda beloppen växer exponentiellt, men de växer med olika exponent — och skillnaden mellan två exponentialkurvor är i sig exponentiell. Därför ser de första åren nästan oskyldiga ut medan de sista raderna rör sig i ett helt annat tempo. Det är hela argumentet för att tiden är den viktigaste variabeln du styr över: den sista tioårsperioden gör mer för utfallet än de första två tillsammans.
Den andra raden att stanna vid är den reala. Nominellt går ett sparkonto sällan back. Realt gör det det så fort räntan är lägre än inflationen — beloppet på kontoutdraget växer, men det du kan köpa för pengarna krymper. Sätter du sparräntan under inflationen i fälten ovan ser du precis det: köpkraften faller trots att siffran stiger. Det är ren division.
Skillnaden har däremot ett pris. Den är betald med risk — och risken är högst konkret: möjligheten att pengarna är värda betydligt mindre just den dag du behöver dem.
Priset för skillnaden
Ett sparkonto behåller sitt nominella värde. En aktieportfölj rör sig, ibland kraftigt och under flera år i rad. Modellen ovan lägger ut avkastningen jämnt över tiden, men verkligheten kommer i ryck: samma slutvärde kan innehålla perioder där portföljen är värd långt mindre än det du satt in. Behöver du pengarna under en sådan period får du sälja mitt i svackan, till det värde som gäller då. Kurvans slutpunkt hjälper dig först om du kan vänta på den. Därför är det horisonten, snarare än modellen, som avgör om jämförelsen ovan är relevant för just de pengarna.
Så räknar vi
Avkastning och sparränta räknas om geometriskt från årstakt till månadstakt, och insättningen görs i slutet av varje månad. Realt värde är det nominella värdet delat med inflationen upphöjt till antalet år. Allt är före skatt och avgifter. Varje procentsats i fälten är ditt antagande. Sajten räknar enbart på det du matar in och avstår från att gissa vad räntan, inflationen eller börsen kommer att bli. Vill du underbygga dina antaganden med statistik får du hämta den från en namngiven källa, till exempel Statistiska centralbyrån för inflation och Riksbanken för räntor.
Det beror på horisonten. Verktyget visar aritmetiken: med dina antaganden om avkastning, sparränta och inflation räknas båda alternativens slutvärde nominellt och realt. Buffert och pengar för de närmaste åren passar kontot, medan skillnaden på lång sikt är sajtens tes. Valet av produkt är ditt och en licensierad rådgivares.
Avkastningen efter att inflationen räknats bort, alltså vad pengarna räcker till i dagens penningvärde. Verktyget räknar realt värde som det nominella värdet delat med inflationen upphöjt till antalet år. Ligger sparräntan under inflationen faller köpkraften trots att saldot stiger.
Skatt på sparformen, fondavgifter och courtage, ojämn avkastning över åren och skillnaden i skydd: bankkontot omfattas av den statliga insättningsgarantin, värdepapper gör det inte. Sparräntans startvärde hämtas från SCB med observationsdatum, allt annat är dina antaganden.
Vad det kostar att kliva ur och in — räknat på en förenklad modell du styr själv.
Vad som händer när samma avkastning räknas på lånade pengar. Nedsidan står bredvid uppsidan.
Samma fråga med bostaden inblandad: vad blir kvar av kapitalet i respektive fall.