Sparkonto eller börs
Vad tiden gör med skillnaden mellan kontoränta och antagen marknadsavkastning.
Avsnitt 4 av 11
Vad några missade uppgångsdagar gör står här under. Antalet dras längre ned.
Om du missar 10 av de bästa dagarna. Alltid i marknaden: 386 968 kr.
Kurvan visar slutvärdet för varje antal missade dagar, från noll och uppåt. Den streckade linjen är utfallet för den som stannade kvar hela tiden, och markören sitter på ditt eget val. Förenklad modell med dina antaganden — verklig börshistorik är något annat.
Fler antaganden
Det här är utbildning. Beräkningen är ett räkneexempel på de antaganden du matat in: den visar vad aritmetiken ger, och verkligt utfall kan bli ett annat. Verktyget ger inga prognoser och inga rekommendationer. Historisk utveckling beskriver vad som redan hänt; framtida avkastning kan bli både högre och lägre. För råd som utgår från din situation, kontakta en licensierad rådgivare (Finansinspektionen).
Samma beräkning post för post, plus vad några enstaka dagar gör med den effektiva årstakten över hela perioden.
Utfallet vid olika antal missade dagar
Det som gör siffran obehaglig är hur få dagarna är. Tjugo år innehåller flera tusen handelsdagar, och ändå räcker en handfull av dem för att flytta slutvärdet med en stor andel. Anledningen är att avkastning multipliceras snarare än adderas: varje missad uppgång tas bort från allt som kommer efter den också. Andelen som försvinner beror därför bara på hur många dagar du missar och hur stora de antas vara — helt oberoende av hur mycket pengar du har. Den är densamma för hundra tusen som för tio miljoner.
Notera raden med effektiv årsavkastning. Några enskilda dagar syns i efterhand som en varaktigt lägre årstakt över hela perioden, snarare än som en engångshändelse. Det är samma sak uttryckt på det sätt som brukar användas när sparandeutfall jämförs.
Modellen visar bara ena halvan — och det ska sägas rakt ut
Exakt samma räkneövning fungerar åt andra hållet. Den som lyckas stå utanför de sämsta dagarna får ett bättre utfall, med samma matematik och lika stor effekt. Att bara visa de bästa dagarna vore att lägga tummen på vågen.
Det verkliga argumentet är att de bästa och de sämsta dagarna ligger nära varandra i tiden och går att skilja åt först i efterhand, snarare än att uppgångsdagar skulle vara magiska. Den som kliver ur måste ha rätt två gånger — när han går ut och när han går in igen — och priset för att ha fel visas i tabellen ovan.
Så räknar vi
Vi utgår från att beloppet växer med den avkastning du antagit under hela perioden. Varje missad bästa dag antas vara en uppgång på den procent du angett, och att missa en sådan dag betyder att slutvärdet delas med den uppgången. Missar du tio dagar delas det alltså med uppgången upphöjt till tio. Skatt, avgifter och courtage för de köp och försäljningar som ett sådant hoppande faktiskt skulle kräva är borträknade — i verkligheten hade de gjort utfallet sämre.
Det här är en pedagogisk modell som visar mekaniken. Modellen använder inga verkliga kursdata, och siffrorna ska läsas som mekanik snarare än som historik.
Att tiden i marknaden väger tyngre än försöken att tajma in- och utgångar. Verktyget visar mekaniken: slutvärdet delas med uppgången för varje missad bästa dag, så tio missade dagar delar värdet med uppgången upphöjt till tio. Talen är dina antaganden.
Nej. Den antar att marknaden ger den avkastning du matat in och att varje missad dag är en uppgång av den storlek du valt. Det är en pedagogisk modell av mekaniken. Verklig börshistorik, med dagar av olika storlek, hämtar du hos indexleverantören.
Nej. Att behöva pengarna är ett fullgott skäl att sälja. Avsnittet handlar om försök att förutse marknadens rörelser, och argumentet gäller den som säljer och köper tillbaka på gissning. Månadssparande fungerar dessutom annorlunda, eftersom det köper i alla lägen.
Vad tiden gör med skillnaden mellan kontoränta och antagen marknadsavkastning.
Det beslut som avgör om du står utanför de bästa dagarna fattas i nedgången, långt före uppgången.
Vad som händer med samma rörelser när kapitalet är lånat.